Kvällssaga – Säkert i cykelsadeln

Hanna, Henri och Hille bestämmer sig för att ta en cykeltur i skogen. Det är viktigt att allt fungerar som det ska. Hipporna lyfter ut sina cyklar och sin utrustning på den soliga gården för besiktning.

Hille undersöker sin gamla cykel. – Den här är fortfarande i gott skick. Det enda som behövs är luft i däcken, säger hon nöjt.

Men Henris och Hannas cyklar har blivit för små. Det är dags att skaffa nya cyklar, men de måste överväga sina inköp noga. På kvällen sitter de kring köksbordet och diskuterar ivrigt olika alternativ.

Hanna letar efter en begagnad cykel till ett rimligt pris på nätet. – Jag vill köpa en cykel med riktigt breda däck som jag kan använda också i tuff terräng. Det skulle vara praktiskt på naturutfärder.

– Jag vill inte ha en så konstig cykel, säger Henri. – Och den går säkert inte lika fort som en landsvägscykel med smala däck.

Efter några dagar står det två nya cyklar på hippornas gård och de stolta ägarna Hanna och Henri polerar dem. Hille tvättar också sin gamla cykel och rättar till korgen som är fäst vid styret.

Hipporna ska iväg på cykeltur på den närliggande friluftsleden. Hanna och Henri debatterar ivrigt vems cykel som är det bästa köpet.

– Titta nu på de här tjocka däcken, säger Hanna. – Jag kommer garanterat fram i vilken terräng som helst!

Henri blir inte imponerad av Hannas ord. – Jag tänker inte köra över stenar och lingonris. Nog finns det bättre skogsvägar för min snabba cykel längs utflyktsleden!

Hille är mer intresserad av vägkosten än av att jämföra utrustning. Snart återvänder hon till gården med en läcker matsäck som hon packar ner i korgen på sina gamla cykel. – Ta på er hjälmarna nu och packa ner cykelpumparna! Jag har allt annat som behövs.

Efter de bekanta cykelvägarna går rutten längs skogsstigar och slutligen djupt in i skogen. Hanna och Henri råkar i ett häftigt gräl om vilken väg de ska ta och vems cykel som bättre klarar av rutten.

– De här rutterna är ju markerade och vi har mobiltelefonerna med oss, säger Henri. – Jag utmanar er till en tävling! Vem kommer först fram till rastplatsen vid Skogstjärnen?

Hanna är redo för utmaningen och styr sin cykel med breda däck ut på en stenig genväg. De andra tittar på när hon börjar sin guppiga färd in i skogen.

Henri tar kurs mot spångarna som korsar myrområdet. Han är säker på att det är den snabbaste vägen till mötesplatsen. – Jag kan köra längs plankorna och kommer fram först, tänker han.

När de andra har gett sig av cyklar Hille i lugn och ro längs en lättare skogsstig och lyssnar på fågelsången. När hon kommer fram till rastplatsen vid Skogstjärnen finns där ännu inga andra hippor.

Så småningom börjar Hille bli orolig. – De har väl inte tappat bort sig eller kört omkull? Punktering mitt i skogen är också besvärligt!

Som tur är går det ingen nöd på Hanna och Henri. De tar bara sin tävling på alldeles för stort allvar och är oförsiktiga.

Henris smala däck har fastnat i springan mellan spångens plankor. Det plötsliga stoppet har slungat honom av cykeln och rakt ner i den blöta mossan. – Varför valde jag den här rutten? klagar den genomblöta cyklisten.

Hannas resa går inte heller så bra. Hon är inte van vid att studsa fram över stenar på breda däck och kastas av cykeln. – Som tur var gick det ganska bra. Bara några få sår. Nu vidare mot skogsstigen och lunchen!

När Hanna och Henri äntligen kommer fram till rastplatsen är de mörbultade och leder sina cyklar. Hille väntar med matsäck och plåster.

– Vilken resa! suckar Hanna och Henri nickar medan han äter sin smörgås. Det är de eniga om.

De beslutar att göra nästa utflykt till en plats dit alla kan köra säkert. – Jag föreslår en cykelväg som leder till stranden, säger Hille. – Det är redan varmt i vattnet!

Alla tycker att det är en utmärkt idé.

Text: Tuula Pere